Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen ta hänsyn till mellankommunala och regionala förhållanden. Ett tidigt samråd om planförslaget genomfördes tidigt i processen med samtliga grannkommuner. Nu framtaget planförslag har beaktat det som framfördes vid dessa tillfällen.
De mellankommunala och regionala frågorna som bedöms relevanta beskrivs nedan. Flera av dem har koppling till planförslagets utvecklingsinriktning.
Vetlanda kommun har sin huvudsakliga regionala tillhörighet inom Jönköpings län och ingår i ett sammanhängande arbetsmarknads- och pendlingsområde mot Jönköping. Här finns starka relationer inom såväl arbetsmarknad, utbildning, sjukvård som regional infrastruktur.
Järnvägen mot Nässjö är särskilt viktig; för arbetspendling, regional tillgänglighet och näringslivets logistik. Kommunen ska verka för en elektrifiering, kapacitetshöjning och förbättrad turtäthet på järnvägssträckan. Parallellt ser kommunen det som viktigt att verka för en utveckling av väg 31/32/47 mellan Vetlanda och Gisshult i Nässjö kommun. Vägavsnittet är ett av länets mest trafikerade och är i behov av förbättrad framkomlighet.
En viktig fråga är pendlingen mellan Vetlanda och grannkommuner, särskilt mellan Eksjö, Sävsjö, Nässjö och vidare mot Jönköping. För många, inte minst yngre, är det numera andra faktorer än arbetsplatsens exakta läge som avgör var man bosätter sig. Det gör fungerande arbetspendling och goda bytesmöjligheter särskilt viktiga. En bebyggelsestruktur med korta avstånd till kollektivtrafikens huvudstråk möjliggör effektivt resursutnyttjande och hög kvalitet i kollektivtrafiken.
Planförslaget lägger stor vikt vid att kommunens bebyggelseutveckling ska koncentreras till de kollektivtrafikstråk som stödjer både buss- och tågtrafiken inom länet. En sådan inriktning skapar goda förutsättningar för mer effektiva resor, bättre nyttjande av befintlig infrastruktur och ett mer sammanhållet transportsystem.
Vetlandas geografiska läge innebär samtidigt att det finns betydande kopplingar även mot både Kronobergs län och Kalmar län. Dessa kopplingar är viktiga för vardagslivet i delar av kommunen, bland annat genom arbetspendling, handel, och service. I kommunens södra och östra delar finns tydliga samband med exempelvis Åseda, Braås och Växjö i Kronoberg liksom mot Virserum och Hultsfred i Kalmar län. Det är därför viktigt att kollektivtrafiken fungerar där människor rör sig dagligen oavsett administrativa gränser. Bilen kommer även framöver att vara en del av ett robust transportsystem, särskilt i mer glesa delar av kommunen. För att stödja detta behöver fler pendlarparkeringar etableras i anslutning till kollektivtrafikstråken. Kommunen har för avsikt att inför granskningsskedet identifiera möjliga platser för detta. Arbetet ska ske i samverkan med regionerna.
Energifrågor är i hög grad mellankommunala eftersom energiproduktion, distribution och användning sker i system som sträcker sig över flera kommuner. Kommunens energiplanering är en viktig del i det länsomfattande arbetet mot målet att bli ett robust och fossilfritt plusenergilän.
Utbyggnaden av förnybar energi, såsom vindoch solkraft, innebär ofta frågor som sträcker sig utanför kommungränser. Energianläggningar som etableras i en kommun kan vara beroende av nätkapacitet, produktionsbalans och efterfrågan i andra delar av regionen, vilket gör mellankommunalt samarbete och tidig samordning särskilt viktigt.
Vindkraftsanläggningar innebär en mer omfattande omgivningspåverkan än många andra energislag, exempelvis genom förändrad landskapsbild, buller och påverkan på natur- och friluftsvärden. Beroende på lokalisering kan sådana effekter beröra flera kommuner samtidigt, vilket understryker behovet av gemensamma bedömningar och en samstämmig planering över kommungränserna. Planförslaget innehåller därför ställningstaganden rörande samråd vid etablering av ny vindkraft nära kommungräns.
Vattendrag, sjöar och avrinningsområden sträcker sig ofta över flera kommuner, vilket gör att påverkan i en del av systemet kan få konsekvenser långt utanför den egna kommunen. Detta ställer krav på samordning, gemensamma prioriteringar och en bred samsyn mellan berörda kommuner för att säkerställa en hållbar förvaltning av vattenresurserna och minska risken för konflikter mellan olika intressen.
Vetlanda kommun är och ska fortsatt vara en aktiv part i Emåförbundet och arbeta långsiktigt för att miljökvalitetsnormerna för Emån både uppnås och bibehålls.
Vid utveckling av bebyggelse i anslutning till Emån behöver särskild hänsyn tas till översvämningsrisker, erosion och de ökade påfrestningar som följer av framtida klimatförändringar. Alla åtgärder som kan påverka vattenflöden, dagvattenhantering eller vattenkvalitet ska därför bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där hela avrinningsområdets funktion och känslighet vägs in. Gemensamma vattenområden ska förvaltas med helhetssyn och långsiktig hänsyn till naturvärden, friluftsliv och vattenkvalitet.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) innebär att vissa strandnära områden kan pekas ut för att främja lokal och regional utveckling, samtidigt som strandskyddets syften fortsatt ska värnas. I lägen där en sjö eller ett vattendrag delas med angränsade kommun blir frågan av mellankommunal karaktär.
Planförslaget innehåller LIS-områden vid sjöar som delas med Nässjö, Hultsfred, Växjö och Uppvidinge kommuner. Den initiala bedömningen är att föreslagna LIS-områden inom Vetlanda kommun inte motverkar utvecklingsmål för liknande områden i berörda kommuner, att påverkan på vattenmiljön är godtagbar och att de samlade värdena i områdena kan tas tillvara. Samrådet utgör en tidig dialog om kommunens ställningstaganden.