Förutsättningar

Kommunens arbete med bostadsförsörjning är förvaltningsövergripande. De riktlinjer för bostadsförsörjning som tas fram under varje mandatperiod samlar kunskap kring frågan och anger riktlinjer som ska styra kommunens bostadspolitik. Riktlinjerna grundas på en rad analyser om bland annat befolknings- och hushållssammansättningen idag och framåt. Kommunens tillväxtmål är också en viktig parameter. Riktlinjerna ska bland annat vara vägledande i prioriteringen av kommunens arbete med detaljplaner för bostadsändamål och utgöra underlag för översiktsplanens ställningstaganden kring var nya bostadsområden bör utvecklas. Att följa upp och uppdatera riktlinjerna är därför avgörande både för översiktsplanens aktualitet och för den kontinuerliga bostadsplaneringen i kommunen.

Gällande riktlinjer för bostadsförsörjningen anger en målsättning om att möjliggöra för byggandet av cirka 50 bostäder om året. Över planperioden behöver kommunen ta höjd för att det behövs cirka 1000 nya bostäder i kommunen. Merparten av dessa bör utvecklas i och i anslutning till centralorten. Utbyggnaden ska främst ske genom planläggning av större områden och genom förtätning. Utöver att svara upp mot ett fortsatt exploateringstryck i centralorten ska kommun verka för att fler boenden möjliggörs i tätorterna, bland annat i form av så kallade mellanboenden. Nivån på bostadsbyggandet baseras på den historiska utvecklingen och kommunens tillväxtmål.

Precis som är fallet i övriga landet så ökar antalet äldre i kommunen. Om tio år beräknas åldersgruppen 65-79 år, de yngre pensionärerna, vara ungefär 120 stycken fler jämfört med 2024. I den högre åldersgruppen, 80+ sker en större ökning som tar sin början runt 2021. Ökningen resulterar i att åldersgruppen ökar med cirka 550 personer fram till 2035. Ökningen går snabbt fram till 2028 då gruppen blir ca 300 personer fler. Ökningen i dessa grupper kan härledas till de stora grupper av befolkningen som föddes under 1900-talets mitt och att vi generellt lever längre. Ökningen i antalet äldre medför krav på lämpliga bostäder och att flyttkedjor fungerar så att äldre smidigare kan flytta till mindre, billigare och mer tillgängliga bostäder. Fungerande flyttkedjor innebär också att bostäder frigörs för andra. Utifrån bostadsförsörjningsansvaret behöver kommunen också ha en prioritering för god planeringsberedskapen för nya mellanboendeformer och särskilda boenden för äldre.   

En utmaning för kommunens fortsatta arbete med bostadsförsörjning är att hitta sätt att bygga bostäder, särskilt hyresrätter, till rimliga priser. Detta för att underlätta inträdet för fler på bostadsmarknaden och skapa fler bostäder som är attraktiva för mindre resursstarka grupper. Nya bostadsformer behöver därför undersökas. Det kan till exempel handla om delade boendelösningar, allmännyttans kombohus och så kallade byggemenskaper. Kommunen behöver både generellt uppmuntra till sådana lösningar och använda befintliga mer skarpa verktyg, som markanvisningar, för att få till stånd sådana projekt.  

Kopplat till detta är också behovet av tillskapa en god blandning av boendeformer, upplåtelseformer och en variation i storlek på nya bostäder. Det befintliga bostadsbeståndet har viss slagsida mot större lägenheter i fristående hus, det gäller både i centralorten och övriga tätorter och småorter. Samtidigt har utvecklingen under lång tid visat på att de mindre hushållen blir fler. Mycket tyder på att denna utveckling fortsätter under kommande år, statistiken visar bland annat på fortsatt låga födelsetal. Vidare syns i Boverkets bostadsmarknadsanalys för 2025 att en ganska hög andel av kommunens hushåll lever med en ansträngd boendeekonomi. Detta tyder på att bostäderna som finns tillgängliga inte matchar invånarnas förutsättningar. Alla projekt för nya bostäder behöver därför beakta behovet av en god blandning av boende- och upplåtelseformer och att fler mindre och billigare lägenheter tillskapas.  

En mer blandad bebyggelse är också viktigt att beakta vid komplettering i befintlig bebyggelse. I områden med ett ensidigt utbud av villor, radhus eller flerbostadshus bör kommunen verka för att det skapas en större blandning av bostäder vid förändring. Detta är viktigt för att motverka geografisk segregation och skapa möjlighet till kvarboende i samma område över tid.  

Nationella mål

Bostadsförsörjningen är en nationell, regional och kommunal angelägenhet. Boverket har regeringens uppdrag att följa bostadsbyggandet och göra byggprognoser på nationell nivå. Uppdraget är numera utökat där myndigheten årligen ska genomföra dessa beräkningar på kommunal nivå, länsnivå och nationell nivå. Beräkningarna ger en bild av de behov som behöver mötas för att bostadsmarknaden ska vara i balans baserat på den demografiska utvecklingen. Siffrorna redovisar ett årligt byggbehov under kommande 10-årsperiod. För riket gör Boverket bedömningen att det behöver byggas drygt 50 200 nya bostäder årligen; i Jönköpings län behövs 1 380 bostäder och i Vetlanda kommun 28 bostäder per år. Beräkningarna lägger ingen värdering i vilken typ eller storlek av bostad det handlar om. Det kan alltså finnas ett bostadsbyggnadsbehov utanför det beräknade. Det kan exempelvis handla om anpassade bostäder för äldre.

Regionala mål

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Jönköpings län anger en målbild om att ”2035 matchar bostadsförsörjningen invånarnas behov och samhällsplaneringen stödjer i samverkan med omkringliggande län en hållbar utveckling”.

Tidigare politiska inriktningar och styrdokument

Kommunens målsättning är att befolkningen ska öka årligen. Att det finns bostäder tillgängliga för olika hushåll, med skilda bakgrunder och ekonomiska förutsättningar är en viktig del i att nå detta mål.  Flera andra mål för utvecklingsarbetet redovisar vikten av att ha en genomtänkt bostadsplanering. Det rör bland annat visionen om ett ”lättbott” Vetlanda, riktningen om ett attraktivt Vetlanda där det finns boendeformer och miljöer för olika behov, riktningen om ett hållbart växande Vetlanda som är tryggt och där olikheter välkomnas, invånare inkluderas och jämlikhet och hälsa är i fokus. Fullmäktigemålen anger vidare att kommunen bland annat ska verka för att skapa attraktiva boenden med utbyggd infrastruktur i hela kommunen.

Kommunen är generellt positiv till enstaka tillägg av bebyggelse på landsbygden. Sådan bebyggelse bör dock generellt separeras från kommunens övergripande bostadsförsörjningsansvar.

Ställningstaganden

Inriktningen i översiktsplanen är att bostadsbyggande sker genom förtätning och komplettering i centrala delar av tätorterna, med fokus på varierade bostadsformer. Planläggning av större bostadsområden i ytterområden föregås av ett programskede där markanspråk för andra funktioner identifieras och aktuella analyser av bostadsbehov vägs in. Kommunen ska stödja innovativa och alternativa boendeformer, bland annat genom markanvisningar och dialog och tar ett socialt ansvar där tillgänglighet, prisnivåer och trygghet prioriteras.

• Kommunen ska ha aktuella riktlinjer för bostadsbehovet utifrån befolkningsprognoser och demografiska förändringar.

• Nya bostäder planeras med närhet till service, grönområden och kollektivtrafik.

• Nya bostäder utanför centralorten ska skapa underlag för en bibehållen service, särskilt i anslutning till serviceorter och lokal service på landsbygden.

• Trygghetsboenden och olika mellanboendeformer prioriteras i direkt närhet av service.

• Detaljplaner som bidrar till en ökad variation i utbudet ska prioriteras.

• Medborgardialog och delaktighet är viktiga inslag i planeringen för att fånga upp lokala behov och perspektiv.

• Markanvisningar ska användas för att balansera och komplettera befintligt utbud på marknaden vad gäller bland annat boendetyper, upplåtelseform och lägenhetsstorlekar.

• Nya bostäder på ren landsbygd tillkommer genom småskalig utveckling eller med stöd av landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Näringsliv

För att Vetlanda ska fortsätta att vara attraktivt för näringslivsetableringar krävs tillgång till välfungerande industri- och verksamhetsområden, kontor och handelsplatser och områden för besöksnäringen. Flera av dessa kan vanligtvis samlokaliseras med bostäder, men vissa verksamheter behöver särskilda områden på grund av stort ytbehov, miljöpåverkan eller säkerhetsrisker.

Näringslivsutvecklingen i kommunen är också starkt beroende av goda kommunikationsmöjligheter. En elektrifierad järnväg ses som särskilt viktig för kommunens tillgänglighet och attraktionskraften för nya företagsetableringar. Den förbättrade regionala pendlingen underlättar kompetensförsörjning och affärsutbyte över ett större geografiskt område, vilket gör det lättare för företag att växa och rekrytera. Samtidigt skapar elektrifieringen bättre förutsättningar för hållbara godstransporter, något som är avgörande för industrins konkurrenskraft.

Förutsättningar

Vetlanda kommun har ett starkt näringsliv med en lång tradition av tillverkningsindustri. Cirka 35% av arbetskraften är sysselsatt inom industrin, jämfört med 20% för riket. Några större och medelstora företag dominerar bilden. Andelen tjänsteföretag är förhållandevis låg. Detaljhandeln och Vetlanda som handelsstad har ett varierat utbud med flera kända rikskoncept och ett marknadsområde som sträcker sig utanför kommungränsen. I kommunens arbetsmarknadsregion ingår alla våra grannkommuner. Hälften av pendlingen sker från/till Eksjö, Sävsjö och Nässjö i nämnd ordning. Utpendlingen är numera lika stor som inpendlingen.

Näringslivet står inför stora förändringar som påverkar både lokalisering och markanvändning i kommunen. Digitalisering, automatisering, nya produktionsmetoder och ökade krav på hållbarhet driver fram ett mer kunskapsintensivt, teknikbaserat och cirkulärt näringsliv. Närhet till kollektivtrafik, bostäder, utbildning och service blir då viktiga konkurrensfaktorer. Detta skapar behov av funktionsblandade områden i attraktiva miljöer. Samtidigt kvarstår behovet av mark för traditionella verksamheter som länge har varit ryggraden i kommunens näringsliv. För att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling behöver kommunen alltså jobba med att ge etablerade företag möjlighet att expandera eller omlokaliseras vid behov, planera nya områden i strategiska lägen och omvandla områden för framtidens företag. Samtidigt är det viktigt att hushålla med den mark vi har. Att samordna och yteffektivisera nya etableringar är viktigt, och möjligheten till att förtäta befintliga områden behöver ses som ett viktigt komplement till planläggning av nya markområden.

Ett viktigt verktyg i den fortsatta planeringen är även en väl utvecklad dialog med näringslivet där framtida behov och önskemål fångas upp tidigt. Kommunen bör därför, tillsammans med näringslivsbolaget, arbeta fram ett mark- och lokalförsörjningsprogram som identifierar och kartlägger de behov som finns och bedöms uppstå inom näringslivet. Detta skapar goda förutsättningar för en god framförhållning i planläggningen.

Omvandling av verksamhetsområden bör utgå från den pågående företagsstrukturen; planläggning för bland annat bostadsändamål kan övervägas i områden där lättare verksamheter finns. Delar av centralt belägna områden bör undersökas som lämpliga för en utveckling som främjar ett mer diversifierat näringsliv.

Kommunens ambition är att centralorten vidareutvecklas som en attraktiv destination för både handel och kultur. Vetlandas centrumområde är idag en viktig handelsplats som bör stärkas ytterligare genom att främja en blandning av handel och kulturella näringar. Detta kan komplettera det befintliga utbudet och göra centrum mer levande. Centralortens externhandel koncentreras till Nydala-området, i och kring dess befintliga struktur. Innan ny planläggning för externhandel påbörjas ska en behovs- och konsekvensanalys genomföras för att säkerställa att utvecklingen sker på ett sätt som är både hållbart och ekonomiskt försvarbart.

Handeln är en viktig del av serviceorternas funktion, då de försörjer sitt omland och bidrar till att hela kommunen kan utvecklas. Markanvändningen inom centrumområdena i dessa orter ska alltid prövas för att ge utrymme för centrumverksamheter att utvecklas och nya att etablera sig.

Besöksnäringen är en del i kommunens övergripande näringslivsarbete. Sambandet mellan kommunens översiktsplanering, värnandet om miljön och förutsättningarna för turismutveckling är viktig att belysa. Att kommunen anger miljöer, både bebyggelsemiljöer och naturmiljöer, som är värdefulla att bevara är viktig även för turismens utveckling. Potentialen för besöksnäringen ska ses som särskilt stor i områden på landsbygden.

Regionala mål

Den regionala utvecklingsstrategin anger att ett framtida hållbart välfärdssamhälle hänger nära samman med ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar hållbar tillväxt utan att äventyra miljön eller människors hälsa. En smart och hållbarhetsdriven näringslivsutveckling ska därför bidra till att de traditionella näringarna i vårt län ska kunna växa och utvecklas även i framtiden, samtidigt som nya näringar kan etableras och bidra med nya företag och innovationer. Målsättningen är att utveckla ett hållbart, diversifierat och kunskapsintensivt näringsliv i hela länet och verka för levande landsbygder och utvecklingen av de gröna näringarna som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Tidigare politiska inriktningar och styrdokument

Kommunens näringslivspolicy utgör ett komplement till kommunens övergripande vision och strategiska riktningar samt till målen som antagits av kommunfullmäktige. Policyn anger bland annat att det är viktigt att kommunen jobbar med:

• Näringslivsbreddning för att minska konjunkturkänsligheten.

• Pendlingsmöjligheterna till Jönköping och Växjö ska stärkas.

• Besöksnäringen har en stor utvecklingspotential.

Markbehov för företag som vill etablera sig och befintliga företag som växer är svårbedömd. I kommunens produktionsplan anges att en genomsnittlig efterfrågan på 1 hektar grundberedd mark per år kan vara vägledande. Slutsatsen är att ha en markreserv med god framförhållning på 5–10 hektar i attraktiva lägen. Efterfrågan på industrimark finns framförallt i Vetlanda centralort men för en levande kommun och livskraftiga orter behöver kommunen ha en planberedskap för nya etableringar även i kransorterna. Sett över planperioden mot 2040 behöver kommunen alltså identifiera 25 hektar mark för företagsetableringar.

Ställningstaganden

Nya områden för näringslivsutveckling planeras och utvecklas med hänsyn till hållbarhet och långsiktig konkurrenskraft. Kommunens arbete ska fokuseras kring att:

• Samverka med näringslivet för att möjliggöra expansion och etablering av företag.

• Verka för att företag vill etablera sig i kommunens olika tätorter.

• Säkerställa tillgång till väl planerade industriområden längs huvudstråk och i befintliga verksamhetsområden där det tillåts.

• Verka för att verksamhetsområden utvecklas i goda kommunikationslägen som är tillgängliga för samtliga transportslag.

• Eftersträva funktionsblandade områden.

• Verksamheter med betydande påverkan på omgivningen ska lokaliseras på platser där de inte riskerar att störa bostadsområden eller annan känslig markanvändning. Lokaliseringen ska ske med hänsyn till god miljö- och hälsoskydd samt långsiktig markanvändning.

• Befintlig och ny verksamhetsmark ska nyttjas resurseffektivt.

• Ta fram och ajourhålla ett lokalförsörjningsprogram för näringsliv.

• När nya handelsetableringar planeras i centralorten ska dessa i första hand lokaliseras till centrala områden, detta för att ytterligare stärka centrumområdet som handelsplats och mötespunkt.

• Centrum och centrumnära områden ska stärkas som en destination för både handel och kultur.

• Externhandeln ska fortsatt koncentreras till Nydala-området. Behovet av ytterligare externhandel ska noga utredas innan ny planläggning inleds.

• Serviceorterna ska ges förutsättningar att utveckla sina centrum på ett sätt som stärker deras roll som mötesplatser och nav för handel och service.

Arkitektur och gestaltning

God gestaltning innebär att bebyggelse och utemiljöer formas med omsorg för att vara både funktionella och estetiskt tilltalande. Det handlar inte bara om byggnadernas utseende, utan också om hur de samspelar med sin omgivning, bidrar till stads- eller landskapsbilden och hur vi skapar tillgängliga platser för människor med olika behov och förutsättningar.

I plan- och bygglagens andra kapitel anges bland annat att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden och att planläggning och annan prövning ska främja en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Ett bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Befintliga karaktärsdrag ska respekteras och tas tillvara.

Kommunens tolkning av PBL:s krav är att ny bebyggelse och offentliga rum ska bidra positivt till sin omgivning, stärka platsens identitet och skapa goda och hållbara livsmiljöer. Denna inriktning ska vara vägledande för kommande detaljplaner och bygglovsprövningar, där den specifika bedömningen sker. Kravet på estetiskt tilltalande utformning gäller i hela kommunen, men ska tillämpas med hänsyn till olika miljöers karaktär och funktion.

Förutsättningar

I kommunens områden och orter syns olika tiders stadsbyggnadsideal genom planmönster, arkitektoniska uttryck och lokala karaktärsdrag. Centralorten präglas av en tydlig grön identitet med alléer och lummig vegetation. Stadsrummet har en överskådlig och mänsklig skala med relativt låg bebyggelse. Kvartersstrukturen varierar och innehåller spår av äldre tomtindelningar och gårdshus, vilka bidrar till förståelsen av Vetlandas historiska utveckling.

Ekenässjön och Kvillsfors är exempel på orter som utvecklats kring stationsplatser, först organiskt och senare genom planerade områden med mer regelbundna strukturer. Även Korsberga växte fram i samband med järnvägens tillkomst och präglas av en tydlig rutnätsplan. I Landsbro och Myresjö är bebyggelsen starkt påverkad av traktens hustillverkare, vilket ger orterna en sammanhållen och särpräglad karaktär.

I Holsbybrunn finns länets enda bevarade brunnsanläggning, där träbyggnader från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ligger fritt placerade i ett parkartat landskap. Ramkvilla har vuxit fram kring kyrkan och äldre gårdsmiljöer, och bebyggelsen präglas av närheten till sjöar. Mindre byar och landsbygdens bebyggelse kännetecknas på många håll av traditionella småländska byggnadstyper och en tydlig anpassning till terräng och markanvändning.

Bebyggelsen och orternas struktur har formats i samspel med det omgivande landskapet. Topografi, vegetation, vattenrum och historiska markanvändningsmönster har påverkat såväl lokalisering som skala och uppbyggnad. I alla landskap finns strukturer som behöver beaktas vid nya etableringar. Även mindre tillägg kan få påtaglig påverkan om hänsyn inte tas till landskapets karaktär och känslighet.

Som stöd för fortsatt planering och prövning redovisas rekommendationer för landsbygdsområden, för tätorter generellt samt särskilda rekommendationer för centralorten. Kulturmiljöutredningen (2024) och landskapsanalysen (2023) utgör viktiga underlag vid utformning och bedömning av förändringar i olika landskapstyper och bebyggelsemiljöer. Dessa utgör underlag till översiktsplanen.

Nationella mål

Det politiska målet för gestaltad livsmiljö slår fast att arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag utifrån bland annat hälsa och välbefinnande. 

Regeringen har beslutat om en strategi för levande och trygga städer. I den presenteras ett nytt nationellt mål för stadsutveckling och tretton fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken. Målsättningen är att “Sveriges städer ska utifrån sina förutsättningar utvecklas till levande, trygga och robusta livsmiljöer där människor trivs och vill vistas. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling av attraktiva städer”.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med preciseringar siktar mot att "den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur".

Ställningstaganden

Inriktning för bebyggelse i hela kommunen

• Anpassa ny bebyggelse till platsens förutsättningar och karaktär.

• Skapa sammanhängande miljöer där ny och befintlig bebyggelse samspelar.

• Utforma mötesplatser och offentliga rum så att de stärker social hållbarhet och utgår från användarnas behov.

Inriktning för tätorter

Bebyggelseutveckling i Vetlanda kommuns tätorter ska präglas av medveten arkitektur där funktion, gestaltning och hållbarhet samverkar. Ny bebyggelse och förändringar ska bidra till långsiktigt attraktiva, trygga och trivsamma miljöer samt stärka varje orts särart. Förståelse för platsens karaktär, kulturarv och befintliga strukturer ska utgöra utgångspunkt vid planering och genomförande.

I kommunens mindre orter bör utvecklingen av offentliga rum i första hand ske genom varsam upprustning, förtydligande och aktivering av befintliga miljöer. Mindre och riktade insatser kan ofta ge stor effekt. Tillfälliga åtgärder och lokala initiativ kan användas för att skapa liv, delaktighet och engagemang.

I serviceorterna ska de offentliga rummen fungera som tydliga lokala mötesplatser. Torg, gator, parker och stråk ska vara trygga, tillgängliga och funktionella för vardagsbruk samt bidra till sammanhållning och lokal utveckling. Utformningen ska hålla hög kvalitet och präglas av långsiktig hållbarhet med människan i centrum.

Grönska och närheten till landskapet ska utgöra bärande kvaliteter i serviceorternas offentliga miljöer. Befintliga träd, gröna stråk och parker ska värnas och integreras i den fortsatta utvecklingen. Konstnärlig gestaltning kan bidra till orienterbarhet, igenkänning och förstärkt lokal karaktär.

Inriktning för centralorten

Vetlanda tätort har en särskild roll som kommunens huvudort. Här ska bebyggelseutvecklingen bidra till en sammanhållen stad med tydliga stråk, offentliga rum och en levande stadsmiljö. Tidig dialog om arkitektoniska mål och stadsmässiga kvaliteter är viktig och arkitektoniska kvaliteter ska vara en integrerad del av hela byggprocessen, från tidig planering till genomförande. Förändringar i centrala lägen ska utformas med omsorg och beakta kulturmiljöer, rumsliga samband och kvalitet i det offentliga rummet. Ambitionen är att skapa en attraktiv, sammanhållen samt långsiktigt hållbar och levande stadskärna.

Bebyggelseutveckling i Vetlanda tätort ska:

• Utgå från en tydlig arkitektonisk idé med hög gestaltningsambition.

• Bidra till stadsmässighet, orienterbarhet och tydligt utformade stadsrum.

• Samordnas med utvecklingen av offentliga rum, grönstruktur och trafik.

• Stärka stadens identitet och läsbarhet genom sammanhängande strukturer.

• Hålla hög kvalitet i form- och material.

I centralorten utgör de offentliga rummen stadens gemensamma mötesplatser och är av stor betydelse för stadslivet. Här möts människor från olika delar av tätorten liksom från hela kommunen, vilket ställer höga krav på tillgänglighet, funktion, gestaltning och hållbarhet över tid.

Utvecklingen av offentliga rum ska:

• Ta sin utgångspunkt i befintliga kvaliteter och stärka stadens rumsliga sammanhang

• Säkerställa god tillgång till ljus, grönska och attraktiva vistelsemiljöer

• Bidra till goda ljudmiljöer och ett gynnsamt mikroklimat

• Präglas av hållbara och slitstarka material med lång livslängd

För att skapa mer utrymme för gemensamma funktioner bör underutnyttjade eller otydliga ytor, såsom överdimensionerade gator, parkeringsytor eller slitna torg, kunna omvandlas till attraktiva och användbara offentliga rum. Tillfälliga gestaltningar och åtgärder kan användas som ett verktyg för att pröva nya användningar och successivt utveckla platser över tid.

Konstnärlig gestaltning ska ses som en integrerad del av stadens offentliga rum och kan bidra till stärkt identitet, förbättrad orienterbarhet och ökade upplevelsevärden.

Planeringen av större utvecklingsområden och strategiska lägen ska präglas av ett samlat och långsiktigt helhetsgrepp. Planläggning bör generellt föregås av planprogram, visionsarbete eller motsvarande strategiskt arbete, där områdets övergripande innehåll och inriktning prövas. I detta skede ska frågor om behov, funktioner, sociala värden, struktur samt arkitektonisk gestaltning behandlas samlat.

Inriktning för landsbygd

I landsbygdsmiljöer bör ny och ändrad bebyggelse anpassas till landskapets karaktär och de lokala kulturmiljöerna. Byggnader bör placeras och utformas så att de samspelar med topografi, vegetation och traditionella strukturer snarare än att dominera dem. Bebyggelsen ska bidra till levande landsbygdsområden utan att fragmentera landskapsbilden eller påtagligt påverka natur- och rekreationsvärden. Markarbeten bör begränsas och befintliga landskapselement, såsom vegetation, stenmurar och terrängformer, bör så långt möjligt bevaras. Byggnader bör om möjligt orienteras med hänsyn till solförhållanden, vindlägen och lokalt mikroklimat.

Ställningstaganden

Vetlanda kommun ska:

Värna och utveckla möjligheterna till friluftsliv och rekreation för alla invånare.

Säkerställa tillgång till närnatur inom 300 meter från bostadsområden i tätorterna.

Utveckla sammanhängande nät av gång-, cykel- och vandringsleder som kopplar de större tätorterna till omgivande natur.

Utforma rekreationsområden och parker så att de främjar möten, fysisk aktivitet och tillgänglighet för alla grupper.

Stärka samverkan med föreningar, skolor och markägare för utveckling och skötsel av friluftsanläggningar och leder.

Lyfta fram friluftslivet som en del av besöksnäringen och landsbygdsutvecklingen.

Riktlinjer för fortsatt arbete

Utarbeta en handlingsplan för friluftsliv och rekreation som konkretiserar prioriterade områden, leder och anläggningar.

Ställningstaganden

Kommunen ska värna och utveckla områden med höga naturvärden genom att säkerställa deras långsiktiga skydd och samtidigt använda dessa värden som en resurs för rekreation, friluftsliv och ekosystemtjänster.

• Nya bostadsområden ska planeras med hänsyn till grönstruktur, biologisk mångfald och rekreation.

• Kommunen ska verka för att ekologiska korridorer mellan värdefulla naturområden bevaras och stärks. Korridorerna ska vara av sådan dignitet att de långsiktigt fungerar som spridningsstråk för växter och djur.

• Vidta åtgärder vid detaljplanearbete och andra arbeten om miljökvalitetsnormer för vatten överskrids eller riskerar att överskridas.

• Vid exploatering i eller i anslutning till utpekade värdefulla landskap ska de specifika värdena värnas och det ska tas hänsyn till dem. Särskilt viktigt är att begränsa negativ inverkan på de särskilda strukturer eller funktioner som är en förutsättning för upprätthållandet av naturtypen och för att bevara gynnsamma livsvillkor för djur- och växtarter som hör hemma i livsmiljön.

• Vid exploatering inom Naturvärdesobjekt klass 1, 2 och 3 ska Naturvårdsplanens riktlinjer tillämpas. Vid planering i eller i närheten av objektsklasser 1 och 2 ska miljökonsekvensbedömning genomföras.

• Verka för att kompensationsåtgärder utförs inom området eller på närliggande plats i de fall naturkärnor eller andra områden med hög biologisk mångfald exploateras så att liknande biologiska värden upprätthålls och utvecklas. Kompensationsåtgärdens karaktär ska behandlas i planläggning.

Nationella mål

FN har antagit målen i Agenda 2030 och många av världens länder enats om att minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatanpassning kopplar till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande Klimatförändringarna påverkar människors hälsa och välbefinnande. Klimatet blir varmare och påverkan är stor i urbana områden där naturlig skuggning saknas och hårdgjorda ytor absorberar värme. Att klimatet förändras kan även innebära större risk för sjukdomar som drabbar både människor och djur.

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla Klimatförändringarna påverkar både dricksvattentillgången och dricksvattenkvaliteten. Perioder av torka kan leda till dricksvattenbrist.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen Våra byggda miljöer och städer behöver anpassas till de nya förutsättningar som ett förändrat klimat innebär. Våra städer är livsmiljöer för många människor och klimatförändringar såsom skyfall och värmeböljor kan få stora negativa konsekvenser för den byggda miljön och människorna som lever och verkar där.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan behöver vi anpassa samhället till de förändringar som vi ser idag och de som vi inte kommer kunna undvika i framtiden.

Mål 15: Ekosystem och biologiskmångfald

Klimatförändringarna påverka inte bara vår byggda miljö och människor utan även naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. Samtidigt skapar ekosystem i balans och biologiskt mångfald en större motståndskraft mot klimatförändringar och kan hjälpa till i anpassningen av samhället. I den nationella klimatanpassningsstrategin (skr. 2023/24:97)[1] formuleras ett nationellt mål för klimatanpassning; Regeringens inriktning: Med en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning fungerar samhället väl i det förändrade klimatet. Naturmiljön har god förmåga att återhämta sig och ekosystemens resiliens har stärkts. Samhällets aktörer, inklusive privata och offentliga på alla administrativa nivåer, hanterar risker, sårbarheter och möjligheter i beslutsfattande. Klimatanpassning är integrerad i relevanta verksamheter och ansvarsområden.

• Vidare identifieras tio utmaningar som behöver hanteras i arbetet med klimatanpassning.

• Översvämning, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhällen, infrastruktur och näringsliv

• Höga temperaturer som innebär risk för hälsa och välbefinnande för människor och djur

• Osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhället och näringsliv

• Ras, skred och erosion som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv • Torka och bränder som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv

• Ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter

• Klimatförändringens effekter på biologisk mångfald som påverkar ekosystemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster

• Klimateffekter som hotar en trygg energi och livsmedelsförsörjning Klimateffekter som påverkar förutsättningarna för finans- och försäkringsbranschen

• Globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.

Nationella mål

Nationella mål kopplade till Agenda 2030 – Infrastruktur och transporter

• Minskade utsläpp: Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 % till år 2030 jämfört med 2010.

• Klimatneutralitet: Sverige ska nå netto-nollutsläpp senast 2045, vilket inkluderar transportsektorn.

• Tillgänglighet för alla: Infrastruktur ska bidra till goda möjligheter att resa och transportera gods i hela landet, både i städer och på landsbygd.

• Hållbara resor: Planeringen ska främja gång, cykel, kollektivtrafik och järnväg som alternativ till vägtrafik.

• Resurseffektivitet: Byggande och underhåll av infrastruktur ska ske på ett sätt som är kostnadseffektivt och hållbart över tid.

• Innovation och teknik: Infrastruktur ska stödja omställning genom digitalisering, elektrifiering och nya drivmedel.

• Miljö- och naturhänsyn: Utbyggnad och underhåll ska göras med hänsyn till biologisk mångfald, ekosystem och människors hälsa.

Regionala mål

Regional Trafikförsörjningsplan

I den beslutade trafikförsörjningsplanen anges målsättningar om att 25 % av de motorburna resorna i länet ska göras med kollektivtrafik i regional och privat regi, 78 % fler resor ska göras med kollektivtrafik (basår 2018, och 85 % av länets befolkning ska ha närmare än 1 000 meter till hållplats eller station.

Det finns ett starkt samband mellan kollektivtrafikens konkurrenskraft och fysisk planering. En samlad och medveten kommunal bebyggelseplanering med rimliga avstånd mellan målpunkter och kollektivtrafikstråk är en förutsättning för att möjliggöra en effektiv kollektivtrafik och är också något som är strukturbildande och värdeskapande för samhällsutvecklingen i stort. Detta går att påverka genom kommunens egen översikts- och detaljplanering.

Trafikförsörjningsplanen beskriver en utveckling av kollektivtrafikens linjenät i fyra olika nivåer där det norra och södra stråket i strukturbild för översiktsplanen ingår i nivå 1 och det västliga och östliga finns som nivå 2. Stråken i nivå 1 utgör en resandestark ryggrad i kollektivtrafiksystemet med trafik till angränsande regioner. Trafikeringen ska tillgodose en god eller mycket god kvalitet av utbud och turer. Tågtrafiken dominerar dessa stråk. I nivå 2 finns ett stomnät med regionbussar och regionaltåg som binder samman regionens större tätorter och städer med fokus på förstorade arbetsmarknadsregioner.

Regionens kollektivtrafik ska binda samman de befolkningstäta delarna i länet med viktiga målpunkter och skapa en bra kollektiv pendlingstrafik mellan regionens kommuncentra och övriga städer och större tätorter där pendling till arbete och utbildning är prioriterad. I de storregionala kollektivtrafikstråken som har ett stort antal resande och som går över länsgräns eftersträvas att ha ett likartat trafikutbud som inom länet.

Regional Transportplan

Regional transportplan för Jönköpings län omfattar åren 2022-2033. Planen beskriver transportsystemet i länet och anger åtgärder som behövs.

Planen visar ett antal transportstråk som har stor betydelse för såväl långväga transporter och resor som mer regional och lokal arbetspendling. Flera av stråken består av relativt parallella väg- och järnvägsförbindelser. För Vetlanda kommun är stråket längs riksväg 28/31/32 viktigt då det binder samman länets östra delar med Örebro, Östergötland och Mälardalen. I söder kopplar stråket samman länet med Blekinge och Kalmar.

Cykelvägnätet beskrivs som sparsamt utbyggt utanför länets större samhällen, vilket delvis kan förklaras med att det är relativt långt mellan länets tätorter.

Åtgärderna i planen utgör en mix av stora namngivna objekt och åtgärdsområden där en summa har avsatts men de exakta insatserna väljs ut i den löpande genomförandeprocessen.

Planen redovisar projekt för att elektrifiera sträckorna Värnamo - Jönköping - Nässjö samt Nässjö - Eksjö, behov finns även av att elektrifiera sträckorna Nässjö - Vetlanda och Värnamo - Smålandsstenar. Banstandarderna är också låga på dessa sträckor och banorna kommer utöver elektrifiering att behöva kraftfulla reinvesteringar kopplat till spårstandard, trädsäkring, mötesmöjligheter och plankorsningar för att kunna trafikeras på ett robust sätt i framtiden.

Tidigare politiska inriktningar och styrdokument

Vetlanda kommun har antagit en trafikstrategi med utblick mot år 2050. Strategin är ett vägledande styrdokument för kommunens trafik- och mobilitetsplanering och utgör ett viktigt underlag till översiktsplanen. Översiktsplanen fastställer inte mål för trafikplaneringen, utan redovisar trafikstrategins inriktning för att tydliggöra hur den fysiska planeringen samspelar med kommunens övriga strategiska dokument.

I trafikstrategin anges att den hållbara resan ska vara det självklara valet i Vetlanda och att kommunens bebyggelsestruktur ska utformas så att den underlättar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Vidare ska transportsystemet vara attraktivt, tillgängligt och trafiksäkert samt utformas så att trafikmiljön främjar trygghet, trivsel och god folkhälsa. Trafikstrategin anger också att miljöpåverkan från transporter ska minska i linje med kommunens och de nationella klimatmålen samt att trafikplaneringen ska bidra till att stärka kommunens attraktivitet och invånarnas livskvalitet.

Följande utgör markanvändningsintressen där vindkraft undantaget miniverk ej får uppföras:

Riktlinjer för vindkraftsetablering

Följande anger kommunens riktlinjer för vindkraftsetableringar. Dessa ska utgöra underlag för hantering av bygglov och tillstånd.

INFRASTRUKTUR

• Vindkraftverk ska lokaliseras där det finns goda anslutningsmöjligheter till elnät. Så långt som möjligt ska befintlig infrastruktur nyttjas.

UTSEENDE OCH PLACERING

• Vindkraftsverk ska etableras i grupper i de områden som har bedömts vara möjliga för stora och mellanstora anläggningar för vindkraft.

• För att inte hindra möjligheten att bygga grupper bör enstaka verk undvikas helt eller planeras så att fler verk kan anslutas vid behov.

• Avståndet mellan grupper av vindkraftsverk i mer öppna landskap bör vara minst två kilometer för att de ska upplevas som grupper.

• Vindkraftsverk som står i en grupp ska ha samma navhöjd för att återspegla områdets topografi. Detta gäller särskilt vid lokaliseringar där verken kommer att synas som grupp.

• I varje grupp av vindkraftverk ska alla verk ha samma rotordiameter och antal rotorblad, samma rotationsriktning och samma färgsättning.

• Färgen på vindkraftsverken ska vara vit eller ljusgrå. Eventuellt kan den nedre delen vara mörkare för att bättre smälta in i landskapet

• Reklam får inte sättas upp på vindkraftsverken undantaget leverantörens logotyp.

RISKER

• Där riskerna för nedisning bedöms vara stor, eller i områden där friluftslivet är omfattande ska verken förses med issensorer.

• Varningsskyltar som varnar för fallande föremål (is eller liknande) ska sättas upp vid tillfartsvägar och närbelägna större stigar. Varningsskylten får inte formuleras så att allmänheten tvekar att utnyttja området, utan är endast till för att man ska observera eventuell fara vid särskild väderlek.

NATURMILJÖ

• Tillhörande väg- och kabeldragningar och uppställningsytor bör inte byggas inom nyckelbiotoper, sumpskogar, strandskyddsområden på öar eller i vatten.

• Värdefull våtmark och områden upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering bör inte tas i anspråk vid kabeldragning mellan vindkraftverk och befintligt kraftnät.

• Anslutning mellan vindkraftverk och befintligt elnät ska göras med markförlagd kabel.

• Inventeringar och studier av påverkan på fåglar och fladdermöss ska utföras i samband med detaljprojektering av anläggningar. Åtgärdsförslag för att minimera skadorna ska lämnas.

• Om en etablering av vindkraftverk inom eller i anslutning till område som klassificeras som klass 2 i naturvårdsplanen (Vetlanda kommun 2019) ska en fördjupad NVI av hela naturvärdesobjektet genomföras.

• Om en etablering av vindkraftverk inom eller i anslutning till område som klassificeras som klass 3 i naturvårdsplanen (Vetlanda kommun 2019) kan det krävas en fördjupad NVI av hela naturvärdesobjektet. Vid exploatering av mindre arealer (<0.5 ha) kan utlåtande av naturvårdshandläggare räcka.

LANDSKAP

• Landskapskaraktären Kuperat skogslandskap med jordbruksinslag (Landskapskaraktärsanalysen för Vetlanda kommun, Radar Arkitektur 2023) är generellt tålig för en etablering av stora och mellanstora anläggningar av vindkraft. I de fall topografin möjliggör utblickar över landskapet och långsträckta vyer ska risken beaktas för ett strukturbrott. Då Vetlanda kommun till största del består av denna landskapstyp är det angeläget att vid varje förfrågan av en stor eller mellanstor etablering eller generationsskifte utreda den totala effekten av påverkan av landskapsbilden. Detta ska göras i samband med tillståndsansökan, anmälan och/eller bygglov.

• Vid generationsskifte ska hänsyn tas till befintliga vindkraftsverks höjder.

BULLER

• Buller från vindkraftsverk får inte överskrida gällande riktvärden för permanent- och fritidsbostäder. Riktvärdet gäller för såväl enskilda som grupper av vindkraftverk och vid de betingelser som anges i Naturvårdsverkets metod för immitionsmätning av buller. I rekreations- och friluftsområden där tystnaden är en viktig faktor kan det finnas skäl att ha lägre ljudnivåer.

SKUGGNING

• Det teoretiskt värsta fallet för skuggtid bör vara högst 30 timmar/år för permanent- och fritidsbebyggelse. Den sannolika skuggtiden bör inte överstiga 8 timmar/år eller 30 minuter per dag. Verk som riskerar att överskrida den ovannämnda sannolika eller teoretiska skuggtiden, måste utrustas med avkopplingsautomatik som kan begränsa skuggtiden till den tillåtna.

GENERATIONSSKIFTE

När vindkraftsverket uppnått sin tekniska eller ekonomiska livslängd eller alternativt blivit omodernt tar verksamhetsutövaren ofta beslut om att avsluta driften och montera ned vindkraftverken. Ett verk behöver emellertid inte vara helt uttjänt, utan goda möjligheter finns ofta att generationsväxla verken. En generationsväxling kan sannolikt vara ett ekonomisk fördelaktigt alternativ jämfört med nyetablering då existerande infrastruktur kan återanvändas, samt att vindresursen är väl känd. Omgivningspåverkan bör också vara väl känd och accepterad, vilket minskar kostnaderna och riskerna kopplade till projektering av vindkraftsparken.

En generationsväxling är med all sannolikhet ett ekonomisk fördelaktigt alternativ jämfört med nyetablering då existerande infrastruktur kan återanvändas, samt att vindresursen är väl känd. Omgivningspåverkan bör också vara väl känd och accepterad, vilket minskar kostnaderna och riskerna kopplade till projektering av vindkraftsparken. Möjligheterna är dock beroende av platsens förutsättningar och omfattningen av generationsväxlingen. Platser som byggdes ut tidigt har ofta generellt goda vindlägen men vindkraftverken som byggdes för uppemot 20 år sedan var små. Det finns god potential för effektivisering genom att ersätta dessa. Kostnadseffektivitet kan uppnås genom bättre erfarenheter, en utvecklad organisation internt, mer erfarna kunder, mer mogen bransch (som har mer relevanta förväntningar), bättre verktyg och bättre system. Svårigheten är ofta att det behövs en ny tillståndsprövning.

I Vetlanda kommun finns idag cirka 70 uppförda vindkraftsverk, där merparten ligger inom det södra riksintresseområdet för energi (Lemhult och Miletorp). De flesta av de uppförda vindkraftverken inom kommunen uppfördes mellan år 2012–2020. Höjden varierar mellan 146 – 185 meter, med en navhöjd mellan 96–129 meter. Då dessa vindkraftverk börjar bli till åren, bör ett generationsskifte vidare undersökas. Vetlanda kommun gör ställningstagandet att generationsväxling ska undersökas och nyttjas i så stor utsträckning som möjligt innan verken avvecklas. Vindkraftverk inom stoppområden får ej vara föremål för generationsväxling. Inom dessa områden ska vindkraftverken när de är uttjänta monteras ned och bortforslas med försiktighet.

Hänsyn ska tas till befintliga vindkraftsverks höjder inför generationsskifte.

AVVECKLING

Om avveckling blir aktuellt behöver det göras efterbehandling av platsen samt resurshållning av olika komponenter och material som kan återvinnas eller återanvändas. Ansvaret för efterbehandling av mark- och vattenområden samt att ta hand om material på plats ligger på verksamhetsutövaren. Det gäller både för anmälningspliktiga och tillståndspliktiga vindkraftsverk. Det är verksamhetsutövaren som är skyldig att se till att nedmontering och efterbehandling genomförs. Det spelar ingen roll om det ställts en ekonomisk säkerhet eller inte. I miljöbalken regleras att mark- och vattenområden ska efterbehandlas efter en verksamhet som exempelvis vindkraft.

GRANNKOMMUNER

Samråd ska ske med grannkommuner vid en placering närmare än två kilometer från respektive kommungräns.

Solkraft

Kommunen ser solcellsparker som en del av omställningen till förnybar energi. Kommunen vill främja solcellsanläggningar på mark där det är lämpligt och där det inte påverkar värdefulla natur- eller jordbruksområden eller kommer i konflikt med andra markanvändningsintressen.

Den utredning som är framtagen redovisar en prioriteringshierarki för vilka områden som i första hand är lämpliga för storskalig solenergi. En stor solcellsanläggning utgörs av en sådan markbaserad anläggning som kräver en yta på mer än en hektar och som har en installerad effekt på mer än 1000 kWp (märkeffekt). Vid en eventuell förfrågan om solenergi ska det område som är föremål för en etablering av storskalig solenergi studeras mer i detalj och det är verksamhetsutövarens ansvar att ta fram detaljerat underlagsmaterial.

Syftet med föreliggande avsnitt är att ge riktlinjer för kommande storskaliga solcellsparker och utgöra underlag för kommunens hantering av bygglov.

Solenergianläggning bör planeras och uppföras med hänsyn till områdets topografi och landskapsbild. Anläggningen ska placeras och utformas så att det inte ger upphov till reflexer, försämrad utsikt eller ljusförhållanden för omgivningen. Anläggningen får inte innebära betydande olägenheter för omgivningen eller innebära fara utifrån trafik- och barnsäkerhetssynpunkt.

Mark och infrastruktur

• PBL reglerar bygg- /marklovsplikten vid anläggande av markbundna solcellsparker.

• Så långt som möjligt ska befintlig infrastruktur såsom vägar nyttjas. Kontroll av befintliga ledningar ska genomföras. Anläggningen får inte begränsa tillgängligheten till ledningarna.

• Tillhörande väg- och kabeldragningar bör inte byggas inom nyckelbiotoper, sumpskogar eller strandskyddsområden.

• Värdefull våtmark och områden upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering bör inte tas i anspråk vid kabeldragning till befintligt kraftnät.

• Anslutning mellan solcellsanläggning och befintligt elnät ska göras med markförlagd kabel.

Jordbruksmark

Om odling och/eller bete bedrivs på den aktuella platsen ska förutsättningarna för att fortsätta jordbruket i kombination med solenergianläggningen undersökas.

Skogsmark

Vid förfrågan inom skogsmark ska i första hand områden som redan är avverkas tas i anspråk, eller områden där tidiga planteringar av energiskog eller gran kan ersättas med solcellsparker. Skogsområden med höga natur- och kulturvärden ska undvikas att tas i anspråk.

Naturmiljö

• Vid en etablering av en solenergianläggning på mark ska möjligheten av att gynna den biologiska mångfalden inom det aktuella området utvärderas.

• Nödvändiga inventeringar av flora och fauna ska genomföras där det bedöms nödvändigt i samband med anmälan/bygglov.

• Om en etablering av solcellspark avses uppföras inom eller i anslutning till områden som klassificeras som klass 2 i naturvårdsplanen (Vetlanda kommun 2019) ska en fördjupad NVI av hela naturvärdesobjektet genomföras.

• Om en etablering av solcellspark avses uppföras inom eller i anslutning till område som klassificeras som klass 3 i naturvårdsplanen (Vetlanda kommun 2019) kan det krävas en fördjupad NVI av hela naturvärdesobjektet. Vid exploatering av mindre arealer (<0.5 ha) kan utlåtande av naturvårdshandläggare räcka.

Landskap

Inom nedanstående landskapskaraktärer ska följande beaktas vid en större etablering av solcellsanläggning:

Småskaligt, mosaikartat jordbrukslandskap
Vid en etablering av större solcellsanläggning inom landskapskaraktären ska solcellsanläggningar placeras där landskapet bryts upp och en lokal förändring sker. Viktigt att ta i beaktande är att småskaligheten och betesmarken med uppvuxna träd genererar skugga och att därför placera anläggningarna där full sol råder kan innebära en habitatförlust i ett landskap med hög biologisk mångfald.

Småskaligt herrgårdslandskap
Placeringar av storskaliga solcellanläggningar inom landskapskaraktären ska föregås av utredning för att inte påverka de kulturhistoriskt viktiga och bevarandevärda utformningarna och innehåll negativt. Trots att solcellsanläggningar är låga så är det angeläget att inte placera dessa i de mest tydliga siktstråken då dessa är en visuellt viktig del i landskapstypen.

Kuperat skogslandskap med jordbruksinslag
Landskapstypen är mer känslig för anläggningar som innebär ett stort horisontellt ytkrav. Konsekvensen för det kuperade skogslandskapet skulle innebära ett skal- och strukturbrott sett till landskapets topografi. Vid förfrågan av solcellsanläggningar är det viktigt att se ytan i ett större perspektiv, exempelvis utblickar mot aktuellt område.

Småskaligt å-landskap; Emån
Vid en etablering av storskaliga solcellanläggningar inom landskapskaraktären ska skalan studeras så att negativa konsekvenser undviks på det varierade landskapet. Anläggningarna kan med fördel placeras i anslutning till redan befintliga strukturer där påverkan på landskapet redan skett, och även till viss del förändras över tid. En etablering ska undvikas inom landskapskaraktärens flackare partier som tidvis översvämmas då de utgör värdefull jordbruksmark med höga ekologiska värden. Sjölandskap; Örken & Klockesjön – Där det finns sammanhängande skogsområden i direkt anslutning till sjön är det mindre lämpligt för solcellsanläggningar då kontinuiteten av skogen skapar en sammanhängande siluett i fonden som är viktig värdefull att bevara. Detta för att den visuella dynamiken inte ska förvanskas. Solcellsanläggningar kan med fördel placeras i gränslandet mellan öppet och slutet där den visuella påverkan är försumbar.

Återvinning

I Sverige och inom EU omfattas återvinning av solceller av ett direktiv som reglerar återvinning av elektroniska produkter, WEEE-direktivet. Det innebär att alla som säljer solceller på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns. Återförsäljaren eller producenten ska också informera konsumenten om var produkten ska lämnas då den är uttjänt (Energimyndigheten, 2024). Inom Vetlanda kommun ska i första hand solcellsanläggningarna återvinnas.

Energisystem

För att möta framtida behov krävs att kommunen har en långsiktig strategi för att hantera elnätskapacitet och redundans, en robust och resurseffektiv kraftvärmeproduktion och planerar energieffektiva byggnader och områden. Kommunen ska:

• I planprocessens inledande skede samråda med både Njudung Energi och E.ON för att säkerställa att planerade områden kan försörjas med tillräcklig elnätskapacitet.

• Lokalisera energikrävande etableringar till lägen med god tillgång till elnätskapacitet och, där det är möjligt, främja samlokalisering av verksamheter för att möjliggöra industriella symbioslösningar, såsom återanvändning av spillvärme eller andra restflöden.

• Prioritera fjärrvärmeanslutning där det är klimat- och systemmässigt motiverat.

Hälsa och säkerhet

Ett av kommunens grundläggande ansvarsområden är att skapa en trygg och hälsosam livsmiljö för invånare och verksamma. En god hälsa och hög säkerhet är avgörande för livskvalitet, attraktivitet och långsiktig hållbar utveckling. Det handlar om att människor ska kunna bo, arbeta och vistas i miljöer som präglas av ren luft, god ljudmiljö, säkra transporter och skydd mot miljö- och hälsorisker.

Kommunens arbete med hälsa och säkerhet omfattar både förebyggande planering och hantering av befintliga risker. Frågor om förorenad mark, buller, luftkvalitet, miljöfarlig verksamhet, transporter av farligt gods samt skydd av mark- och vattentäkter är centrala i detta arbete. Dessa aspekter behöver beaktas tidigt i planeringen för att säkerställa att mark- och vattenanvändningen inte medför oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön, varken idag eller i framtiden.

Förutsättningar i kommunen

Arbetet med hälsa och säkerhet i Vetlanda kommun är förvaltningsövergripande och styrs av såväl miljöbalken som plan och bygglagen. Kommunen har genom sin roll som planmyndighet ett stort ansvar för att förebygga risker genom lämplig lokalisering, markanvändning och utformning av bebyggelse och infrastruktur.

Förorenad mark

Förorenad mark förekommer i de flesta områden som är eller har varit exploaterade i kommunen. De vanligaste föroreningarna härrör från tidigare industriellverksamhet, men även från exempelvis bensinstationer, deponier, trafikanläggningar, jordbruk och äldre byggnader. Föroreningarnas art och omfattning varierar, liksom riskerna för människors hälsa och miljön.

Inom kommunen finns kända och misstänkta föroreningar som är typiska för olika branscher. Exempelvis kan verkstadsindustrier ha orsakat föroreningar av metaller och oljor, kemtvättar av klorerade lösningsmedel, plantskolor av bekämpningsmedel och tungmetaller, deponier och trafikanläggningar av oljor och bekämpningsmedel. Även bensinstationer (oljor och bränslen), brandövningsplatser (PFAS/PFOS), elkraftsanläggningar (PCB), äldre byggnader (PCB i fogmassor), kvarnar (kvicksilverbetning) samt utfyllnadsområden (oljor, PAH, PCB och tungmetaller) kan bidra till förorenad mark. Föroreningar kan även förekomma i jordbruksmark.

Riskerna för människors hälsa och miljön varierar mellan olika objekt. Det är därför viktigt att kommunen har god kännedom om föroreningssituationen och arbetar aktivt med att inventera, riskbedöma och vid behov sanera de områden som bedöms innebära risker. Kommunens tillsyn enligt miljöbalken baseras på objektens riskklassning enligt MIFO-modellen, där områden i riskklass 1 och 2 prioriteras för vidare åtgärder. En stor del av tillsynen är händelsestyrd, till exempel när föroreningar upptäcks vid markarbeten eller i samband med planerad exploatering. Vid planering av nya bostads- och verksamhetsområden där markföroreningar kan förekomma ska markundersökningar genomföras i ett tidigt skede. Översiktsplanen anger att bostäder och verksamheter inte ska tillåtas på mark som innehåller föroreningar som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för aktuell markanvändning. etta innebär att sanering eller andra åtgärder ska genomföras innan byggnation kan påbörjas. För att bidra till målet om en giftfri miljö ska kommunens planering inte leda till ökade föroreningar. Varken befintliga eller nya verksamheter ska orsaka utsläpp som kan förorena mark, vatten eller luft.

Buller

Buller är en av de miljöstörningar som tydligast påverkar människors hälsa, trivsel och livskvalitet. I Vetlanda kommun är trafikbuller den dominerande buller källan, särskilt i tätorten. I samband med förtätning kan bostäder och verksamheter komma närmare vägar, järnvägar och industrier, vilket ställer höga krav på planering och utformning. Kommunen ska i planeringen av ny- och ombyggnationer säkerställa att gällande riktvärden för buller följs och att goda ljudmiljöer eftersträvas. Befintliga verksamheter och fastigheter som orsakar buller bör, där riktvärden överskrids, vidta åtgärder för att minska störningarna. Planerade infrastruktursatsningar, såsom förbifart öster om Vetlanda och åtgärder i centrum, förväntas minska genomfartstrafiken och därmed bullernivåerna i centrala delar av tätorten. Även främjande av gång-, cykel- och kollektivtrafik samt eldrivna fordon bidrar till minskade bullerstörningar.

Luftkvalitet

Luftkvaliteten i Vetlanda kommun ligger generellt under gällande miljökvalitetsnormer. Trots detta är det viktigt att fortsatt arbeta för att bibehålla och förbättra luftkvaliteten, särskilt i mer trafikerade delar av tätorten där vägtrafiken är den främsta källan till luftföroreningar. Genom att minska genomfartstrafiken, främja hållbara transporter och planera för grönska i stadsmiljön kan kommunen bidra till renare luft. Träd, buskar och vegetation har en viktig funktion genom att binda luftburna partiklar och förbättra stadens mikroklimat.

Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet omfattar verksamheter som kan orsaka utsläpp eller andra störningar som påverkar människors hälsa eller miljön, exempelvis buller, lukt, vibrationer eller ljus. Verksamheterna delas enligt miljöbalken in i tillståndspliktiga (A- och B-anläggningar), anmälningspliktiga (C-anläggningar) samt övriga verksamheter (U-anläggningar). För att minimera risken för störningar bör miljöfarliga verksamheter lokaliseras med tillräckligt avstånd till bostäder och annan känslig markanvändning. Nya tillståndspliktiga verksamheter bör i första hand lokaliseras till områden avsedda för industriell utveckling, såsom Brunnsgård och Skärpet, där buffertzoner kan säkerställas.

Samtidigt är det viktigt att ny bostadsbebyggelse inte placeras så att den påtagligt begränsar befintliga verksamheters möjligheter till fortsatt drift och utveckling. Transporter med farligt gods Väg 31, 47 och 127 är utpekade som rekommenderade transportvägar för farligt gods i Vetlanda kommun. I tätorten finns flera verksamheter som hanterar farligt gods i närhet till bostadsområden, vilket kräver särskild riskhänsyn i planeringen. Vid planläggning ska verksamheter med frekventa transporter av farligt gods i möjligaste mån lokaliseras utanför tätbebyggda områden och inte i anslutning till vattentäkter eller andra känsliga miljöer. Vid ny bebyggelse längs transportstråk ska riskbedömningar genomföras och skyddsåtgärder vidtas vid behov.

Markförhållanden och vattentäkter

Det finns i dagsläget inga kända riskområden för ras eller skred i kommunen. Jordarten domineras av morän, vilket generellt ger goda grundläggningsförhållanden. Lokalt kan dock geotekniska utmaningar förekomma, vilket behöver beaktas vid planering och byggnation. Skyddet av kommunens vattentäkter är en viktig fråga för hälsa och säkerhet. Emån och Vetlandabäcken är särskilt känsliga för föroreningar, bland annat till följd av trafikleder och genomsläppliga jordarter. Vid planering ska särskild hänsyn tas till dessa områden och förebyggande åtgärder, såsom skyddszoner och dagvattenlösningar, ska tillämpas.

Nationella mål

Arbetet med hälsa och säkerhet kopplar till flera nationella miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Miljöbalkens hänsynsregler samt nationella riktvärden för buller, luftkvalitet och förorenad mark utgör viktiga utgångspunkter för kommunens planering.

Regionala mål

Den regionala utvecklingsstrategin för Jönköpings län lyfter vikten av en hållbar samhällsplanering som främjar hälsa, säkerhet och attraktiva livsmiljöer. Minskad miljöpåverkan från transporter och ett långsiktigt skydd av natur- och vattenresurser är centrala delar i det regionala arbetet.

Riktlinje intill transportleder med farligt gods

Vid planering av bebyggelse och markanvändning i närheten av transportleder där farligt gods kan förekomma ska risker för människors hälsa och säkerhet beaktas. Olyckor med farligt gods kan få allvarliga konsekvenser, vilket ställer krav på riskmedveten lokalisering och utformning av bebyggelse. Utgångspunkten är att riskhänsyn ska prövas vid planering inom cirka 150 meter från väg eller järnväg där farligt gods transporteras. Inom detta avstånd ska markanvändningen anpassas efter risknivån, där bostäder och andra känsliga verksamheter bör lokaliseras med större skyddsavstånd än mindre känslig markanvändning. Vid behov kan skyddsavstånd kombineras med riskreducerande åtgärder. Vid planering i lägen där skyddsavstånd inte kan uppnås, eller där förutsättningarna är komplexa, ska behovet av fördjupad riskbedömning prövas i det fortsatta planarbetet. Som vägledning vid kommunens planering kan Vägledning för planering intill transportleder med farligt gods, framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län, användas. Vägledningen redovisar övergripande principer för riskhantering, skyddsavstånd och anpassning av markanvändning vid planering intill farligt gods-leder och är avsedd att tillämpas i den fortsatta detaljplaneringen

Tidigare politiska inriktningar och styrdokument

Kommunens vision om ett attraktivt, tryggt och hållbart Vetlanda förutsätter att hälsa och säkerhet integreras i all fysisk planering. Ett tryggt samhälle med god miljökvalitet bidrar till jämlikhet, inkludering och god folkhälsa. Kommunen ska verka för miljöer där invånare känner sig trygga och där risker förebyggs snarare än åtgärdas i efterhand.

Din åsikt är viktig

Hjälp oss utveckla översiktsplanen genom att lämna dina synpunkter via vår e-tjänst.