Om översiktsplanering

Plan- och bygglagen (PBL) anger att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. I översiktsplanen anges en övergripande riktning för den långsiktiga utvecklingen och en översiktlig redovisning hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas eller bevaras. Den pekar ut områden för vidare utveckling av bland annat bostäder, verksamheter, grönområden och infrastruktur och redovisar värdefulla områden där viktiga funktioner och värden ska bevaras och utvecklas. Planens inriktning ska bidra till en hållbar utveckling genom en god social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Den ska fungera som vägledning av efterkommande beslut. Översiktsplaneringen styrs i huvudsak av PBL och Miljöbalken.

Översiktsplanen beskriver olika allmänna intressen och väger dessa mot varandra. Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ska anges särskilt. Det ska också anges hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Enskilda intressen hanteras först i efterföljande planering, i detaljplan och bygglov. Vidare ska planen redovisa hur kommunen tar hänsyn till och samordnar arbetet gentemot nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för en hållbar utveckling.

Planen fungerar som ett samordningsinstrument för beslutsfattare inom kommunen såväl som att den förmedlar information till utomstående myndigheter och enskilda om kommunens principiella inställning i de frågor som behandlas i planen. Vidare utgör översiktsplanen en överenskommelse mellan stat och kommun, i synnerhet genom Länsstyrelsens bidrag vid framtagandet av planen samt Länsstyrelsens granskningsyttrande som utgör en del av översiktsplanen. Förutom det obligatoriska innehåll som redovisas i Plan- och bygglagen står det kommunen fritt att ta upp och prioritera de frågor som anses särskilt viktigt att hantera i översiktsplanen.

Eftersom översiktsplanen inte är rättsligt bindande kan dess innehåll inte överklagas. Några statliga ingripanden kan inte heller ske om exempelvis ett riksintresse inte skulle beaktas tillräckligt. I sådana fall ska i stället länsstyrelsen i ett särskilt granskningsyttrande markera att staten har en annan uppfattning än kommunen i denna del.